Hoppa till innehållet

Otto Immanuel Colliander

Från Wikipedia
Biskop
Otto Immanuel Colliander
KyrkaEvangelisk-lutherska kyrkan i Finland

StiftKuopio stift, biskop
Period1897-1899
FöreträdareGustaf Johansson
EfterträdareJuho Koskimies

StiftNyslotts stift, biskop
Period1899-1924
FöreträdareGustaf Johansson
EfterträdareErkki Kaila

Akademisk titelTeologie doktor 1881
Född9 april 1848
Valkeala
Död17 december 1924
Nyslott

Otto Immanuel Colliander, född 9 april 1848 i Valkeala, död 17 december 1924 i Nyslott, var biskop i Kuopio stift inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland åren 1897-1899 och i Nyslotts stift åren 1899-1924.

Colliander blev filosofie kandidat år 1871och teologie kandidat 1877. Teologie licentiat blev han 1881, samma år som han också blev teologie doktor. 1883 blev Colliander professor i teologi vid Helsingfors universitet.[1] Han blev biskop i Kuopio 1897. Efter att Colliander avslutat sin tid som biskop i Kuopio, flyttades biskopssätet till Uleåborg.

Colliander ansåg att kyrkan måste böja sig för staten även då staten har fel. På så sätt var han lojal mot Kejsardömet Ryssland och dess representant i Storfurstendömet Finland, generalguvernör Nikolaj Bobrikov, vilket inte uppskattades av folket i stort. Bobrikov uppskattade dock detta och stödde Colliander till att bli vald till biskop i Nyslott. Efter att Colliander avslutat sin tid som biskop i Nyslott, flyttades biskopssätet till Viborg.

Till Collianders intressen hörde bland annat hymnologi och homiletik, och utgav flera arbeten inom ämnet., däribland Om den kyrkliga psalmen (1880). Colliander var ordförande i 1886 års koralkommitté. Dessutom verkade han som översätterare från arabiska till finska. Colliander var även intresserad av släktforskning, ett påbörjat herdaminne över den finländska kyrkans präster blev ofullbordat.[1]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

  1. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  2. ^ [a b c d e] läs online, kansallisbiografia.fi , läst: 16 juli 2024.[källa från Wikidata]
  3. ^ Korkeimpien suomalaisten kunniamerkkien haltijat 1918–1969, Tietosanakirja-osakeyhtiö, 1970, s. 29, läs online.[källa från Wikidata]