Hoppa till innehållet

Carl Barcklind

Från Wikipedia
Carl Barcklind
Carl Barcklind 1907
Carl Barcklind 1907
FöddCarl Vilhelm Barcklind
1 juni 1873
Sala, Sverige Sverige
Död21 augusti 1945 (72 år)
Oscars församling, Stockholm, Sverige
Aktiva år1896–1945
MakaGina Hjort
(1900–1912; skilda)
Hilma Matson
(1913–1945; hans död)
IMDb SFDb

Carl Vilhelm Barcklind, född 1 juni 1873 i Sala, Västmanlands län, död 21 augusti 1945 i Oscars församling, Stockholm, var en svensk skådespelare, manusförfattare, operettsångare och regissör.

Barcklind debuterade 1896 som revyartistSödra teatern och blev sedan operettsångare och fick sitt genombrott 1907Oscarsteatern som Danilo mot Emma Meissner i rollen som Hanna Glawari i Glada änkan. Han var en av Albert Ranfts trognaste skådespelare och uppträdde som operettcharmör på dennes teatrar 1898-1922. Under en tid 1900-1901 arbetade han vid Svenska Teatern i Helsingfors.

Barcklind var chef för Stora teatern i Göteborg 1925-1927. Han turnerade sedan i USA 1927-1928 och anställdes 1930 vid Dramaten som karaktärsskådespelare. Höjdpunkten i hans karriär var dock tiden från 1906 på Oscarsteatern.

Barcklind gjorde filmdebut 1907 i Den glada änkan som var en enkel form av ljudfilm där en ljudskiva synkroniserades med filmen. Barcklind kom att göra fyra sådana enkla ljudfilmer. Han var flitigt engagerad vid filmen, speciellt under 1910-talet och 1930-talet och gjorde ett femtiotal filmer samt regisserade själv fyra stumfilmer.

Han var 1900-1912 gift med Gina Hjort och från 1913 med Hilma Matson. Barcklind är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[1]

Filmografi (i urval)

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
Barcklind i genombrottsrollen som Danilo Den glada änkan i Oscarsteaterns uppsättning, rollporträtt.
Barcklind som René i Greven av Luxemburg på Oscarsteatern, rollporträtt.
Barcklind som Chipowski i Fortunas gunstling, 1909.
År Roll Produktion Regi Teater
1898 Sune Bröllopet på Ulfåsa
Frans Hedberg
Harald Molander Svenska teatern, Stockholm[2]
1899 Thorolf Härmännen på Helgeland
Henrik Ibsen
Svenska teatern, Stockholm[3]
Förste unge vävaren Vävarna
Gerhart Hauptmann
Harald Molander Svenska teatern, Stockholm[4]
1900 Jacques, Markis de Rouvray Colinette
G. Lenotre och Gabriel Martin
Vasateatern[5]
1901 Oscar Ett köpmanshus i skärgården
Emilie Flygare-Carlén
Södra Teatern
1902 Doktor Watson Sherlock Holmes
Walter Christmas
Svenska teatern, Stockholm[6]
1904 Lucifer
Enrico Annibale Butti
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[7]
1905 En sportidiot
Kurt Kraatz
Djurgårdsteatern[8]
Baronen Fjärde paragrafen
Gustav Kadelburg
Svenska teatern, Stockholm[9]
1906 Kalle Munter eller Hafver ni sett till någon misstänkt figur, revy
Emil Norlander
Södra Teatern[10]
Den äkta mannen Genom skärselden
Gustav Kadelburg
Djurgårdsteatern[11]
Hans von Schlick Dollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum
Oscarsteatern
1907 Greve Danilo Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein
Axel Bosin Oscarsteatern[12][13][14]
1908 Hans von Schlick Dollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum
Axel Bosin Oscarsteatern[15]
1909 Karel Frånskilda frun
Leo Fall och Victor Léon
Oscarsteatern
René Greven av Luxemburg
Franz Lehár, Alfred Willner och Robert Bodansky
Oscarsteatern
Arsène Lupin
Francis de Croisset och Maurice Leblanc
Knut Nyblom Oscarsteatern[16]
Löjtnant Chipowski Fortunas gunstling
Karl Gilck
Karl Gilck Oscarsteatern[17]
1911 Paillardin Spökhotellet
Georges Feydeau och Maurice Desvalliéres
Albert Ranft Oscarsteatern[18]
Lord Brummel Vackra ladyn
Giacomo Minkowsky och Rudolf Lothar
Emil Linden Oscarsteatern[19]
1912 Kvinnohataren
Edmund Eysler, Leo Stein och Karl Lindau
Emil Linden Oscarsteatern[20]
Den käre Augustin
Leo Fall, Rudolf Bernauer och Ernst Welisch
Carl Grabow Oscarsteatern[21]
1914 Raimond Jungfrun av Orléans
Friedrich Schiller
Svenska teatern, Stockholm[22]
Peter Ludwig Schlomann Storstadsbaciller
Jean Gilbert
Carl Barcklind Vasateatern[23]
1915 Emile Två man om en änka
Victor Hollaender, Heinrich Storbitzer och Richard Kessler
Carl Barcklind Vasateatern[24]
Johnny Hannibal Pipkin Var är Johnny
Nathaniel Jones, Maurice Bernardt och Joseph Corin
Carl Barcklind Oscarsteatern[25]
Rénè, greven av Luxemburg Greven av Luxemburg
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky
Oscarsteatern[26]
Bengtzen Har du sett Bengtzen, revy
Harald Leipziger
Oscarsteatern[27]
1916 Mr Wu Mr Wu
Harry M. Vernon och Harold Owen
Carl Barcklind Oscarsteatern[28]
1918 Furst Orlofsky Läderlappen
Johann Strauss d.y., Karl Haffner och Richard Genée
Albert Ranfts operettsällskap[29]
Läderlappen
Johann Strauss d.y., Karl Haffner och Richard Genée
Oscarsteatern[30]
1924 Hugo Bendler En gång om året
Arthur Rebner
Carl Barcklind Folkteatern[31]
1930 Philip Lorgan Hans första hustru
St. John Greer Ervine
Pauline Brunius Oscarsteatern[32][33]
1931 Béralde Den inbillade sjuke
Molière
Olof Molander Dramaten
Gustave Känslornas marknad
Roger Ferdinand
Gustaf Linden
Ivar Kåge
Dramaten
Boanerges, handelsminister Karusellen
George Bernard Shaw
Gustaf Linden Dramaten
Tracy Tupman Pickwick-klubben
František Langer efter Charles Dickens
Olof Molander Dramaten
1932 Bardacker Majestät
Marika Stiernstedt
Olof Molander Dramaten
Artemij Filippovitj Semljanika Revisorn
Nikolaj Gogol
Alf Sjöberg Dramaten
Caesar Fanny
Marcel Pagnol
Pauline Brunius Oscarsteatern[34]
Gabriel Guds gröna ängar
Marc Connelly
Olof Molander Dramaten
1933 Hans Windrank Mäster Olof
August Strindberg
Olof Molander Dramaten
Thomas Greenleaf En fågel i handen
John Drinkwater
Rune Carlsten Dramaten
Chastel Damen i vitt
Marcel Achard
Rune Carlsten Dramaten
1934 Dr Foureau De hundra dagarna
Benito Mussolini och Giovacchino Forzano
Rune Carlsten Dramaten
Sergeant Fielding För sant att vara bra
George Bernard Shaw
Rune Carlsten Dramaten
Sir Anthony Absolute Rivalerna
Richard Brinsley Sheridan
Alf Sjöberg Dramaten
Nonancourt Den italienska halmhatten
Eugene Labiche
Olof Molander Dramaten
Pommel En hederlig man
Sigfrid Siwertz
Alf Sjöberg Dramaten
1935 Karl Ludvig Kvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg
Rune Carlsten Dramaten
Sid Davis Ljuva ungdomstid
Eugene O'Neill
Rune Carlsten Dramaten
1936 Konjander Hittebarnet
August Blanche
Rune Carlsten Dramaten
Colleville Kokosnöten
Marcel Achard
Rune Carlsten Dramaten
1937 Överste Stellan Tosterup Skönhet
Sigfrid Siwertz
Alf Sjöberg Dramaten
Domaren Eva gör sin barnplikt
Kjeld Abell
Rune Carlsten Dramaten
David Bliss Höfeber
Noël Coward
Alf Sjöberg Dramaten
Konung Adolf Fredrik Kungens paket
Staffan Tjerneld och Alf Henrikson
Rune Carlsten Dramaten
1938 Herr Maret Sex trappor upp
Alfred Gehri
Pauline Brunius Dramaten
1939 Gustave Courbet Nederlaget
Nordahl Grieg
Svend Gade Dramaten
Greve des Bossons Bridgekungen
Paul Armont och Léopold Marchand
Rune Carlsten Dramaten
Kerstin Kejsaren av Portugallien
Selma Lagerlöf
Rune Carlsten Dramaten
1940 Nypon Mycket väsen för ingenting
William Shakespeare
Alf Sjöberg Dramaten
Undervisningsrådet Helfenberg Medelålders herre
Sigfrid Siwertz
Rune Carlsten Dramaten
Hovkapellmästaren Den lilla hovkonserten
Toni Impekoven och Paul Verhoeven
Rune Carlsten Dramaten

Regi (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Upphovsmän Teater
1909 Fortunas gunstling
Karl Gilck Oscarsteatern[17]
1914 Fädrens missgärningar
Algot Sandberg Oscarsteatern
Storstadsbaciller
Jean Gilbert Vasateatern[23]
Solstrålen
Das süsse Mädel
Heinrich Reinhardt, Alexander Landesberg och Leo Stein Oscarsteatern
1915 Don Juans sista äventyr
Kunstlerblut
Edmund Eysler, Leo Stein och Karl Lindau Oscarsteatern
Var är Johnny
Nathaniel Jones, Maurice Bernardt och Joseph Corin Oscarsteatern[35]
Två man om en änka
Victor Hollaender, Heinrich Storbitzer och Richard Kessler Vasateatern[24]
1916 Mr Wu
Harry M. Vernon och Harold Owen Oscarsteatern[28]
Storhertigens finanser
Frank Heller och Algot Sandberg Oscarsteatern
1917 Rubber
Felix Körling och Carl Barcklind Oscarsteatern
1918 Stallgreven
Der Pusztakavalier
Albert Szirmai, Karl von Bakony och Robert Bodanzky Oscarsteatern
Sjökadetten
Richard Genée och Friedrich Zell Oscarsteatern
Sirocco
Die Winzerbraut
Oskar Nedbal Oscarsteatern
1919 Mr. Jack
Fred Winter Oscarsteatern
Stambuls ros
Leo Fall, Julius Brammer och Alfred Grünwald Oscarsteatern
Kyska Susanna
Die keusche Susanne
Jean Gilbert och Georg Okonkowski Oscarsteatern
Drottning Karneval
Die Faschingsfee
Emmerich Kálmán, Alfred Maria Willner och Rudolf Österreicher Oscarsteatern
1920 Dollarprinsessan
Die Dollarprinzessin
Leo Fall, av Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum Oscarsteatern
Maries soldat
Leo Ascher, Bernhard Buchbinder, Jean Kren och Alfred Schönfeld Oscarsteatern
Se Neapel
Edvin Ziedner Oscarsteatern
Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée Oscarsteatern
1921 Damen i hermelin
Jean Gilbert, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch Oscarsteatern
Sista valsen
Der letzte Walzer
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald Oscarsteatern
Kärleken vaknar
Wenn Liebe erwacht
Eduard Künneke, Hermann Halle och Fritz Oliven Oscarsteatern
Gräsänkan
Die Strohwitve
Leo Blech och August Neidhardt Oscarsteatern
Kyska Susanna
Die keusche Susanne
Jean Gilbert och Georg Okonkowski Oscarsteatern
1922 Prinsessan Olala
Jean Gilbert, Rudolf Bernauer och Rudolf Schanzer Oscarsteatern
Lucullus
Die Brant des Lucullus
Jean Gilbert, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch Oscarsteatern
Dansgrevinnan
Die Tanzgräfin
Robert Stoltz Oscarsteatern
1924 En gång om året
Die tolle Lola
Hugo Hirsch och Arthur Rebner Folkteatern[31]
1933 Hans nåds testamente
Hjalmar Bergman Skansens friluftsteater
År Roll Produktion Regi
1940 Mårten Saxberg, skräddare När nämndemansmoras Ida skulle bortgiftas
Nanna Wallensteen
Carl Barcklind[36]
År Produktion Upphovsmän
1940 33,333
Algot Sandberg[37]
1940 När nämndemansmoras Ida skulle bortgiftas
Nanna Wallensteen[36]

Rollporträtt

[redigera | redigera wikitext]
  • Den glada änkan i "Boggivagnen" och annat från teatern. Stockholm. 1929. Libris 264636 
  • Svensk uppslagsbok. Malmö 1939
  • Musiklexikon : svensk 1900-talsmusik från opera till pop : 2000 biografier : termer, instrument, ensembler, repertoar m m. Natur och kulturs facklexikon, 99-0152584-5. Stockholm: Natur och kultur. 1978. sid. 29. Libris 8348602. ISBN 91-27-28188-4 
  1. ^ Hitta graven
  2. ^ ”Teater och Musik”. Svenska Dagbladet: s. 2. 27 augusti 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-08-27/edition/0/part/1/page/4/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=2. Läst 15 november 2015. 
  3. ^ ”Teater och Musik: Teatrarna”. Svenska Dagbladet. 16 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1899-01-16/edition/0/part/1/page/2. 
  4. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 11 april 1899. http://tidningar.kb.se/8224221/1899-04-11/edition/0/part/1/page/3. Läst 15 november 2015. 
  5. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 14 februari 1900. http://arkivet.dn.se/tidning/1900-02-14/10742a/3. Läst 25 februari 2017. 
  6. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 23 april 1902. https://arkivet.dn.se/tidning/1902-04-23/11514A/3. Läst 6 januari 2019. 
  7. ^ Ernst Högman (1904). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 17 (42): sid. 521. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1904/pdf/1904_42.pdf. Läst 17 november 2015. 
  8. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 maj 1905. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1905-05-18/12603A/3. Läst 28 december 2015. 
  9. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (19): sid. 243. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_19.pdf. Läst 17 november 2015. 
  10. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (2): sid. 23. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_2.pdf. Läst 19 november 2015. 
  11. ^ ”Genom skärselden”. Dagens Nyheter: s. 2. 21 juni 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-06-21/12991A/2. Läst 7 augusti 2015. 
  12. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24974&pos=31. Läst 4 juni 2015. 
  13. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. sid. 37 
  14. ^ ”Den glada änkan”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-23/13203a/2. Läst 26 juli 2015. 
  15. ^ ”Dollarprinsessan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24973&pos=41. Läst 4 juni 2015. 
  16. ^ ”'Arsène Lupin' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 9 maj 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-05-09/14016a/2. Läst 12 april 2016. 
  17. ^ [a b] Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (18): sid. 138. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613131956/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_18.pdf. Läst 8 juni.  Arkiverad 13 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  18. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 8. 24 april 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-04-24/14711/8. Läst 2 augusti 2015. 
  19. ^ Från svenska scener i Hvar 8 dag (12:e årgången) sid. 292
  20. ^ ”Oscarsteaterns nya Wienoperett”. Dagens Nyheter: s. 6. 1 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-01/15194/6. Läst 27 januari 2016. 
  21. ^ ”Carl Barcklind lämnar Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. 8 oktober 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-10-08/15231/1. Läst 2 augusti 2015. 
  22. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1914. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1914-03-05&toPublicationDate=1914-03-05. Läst 29 augusti 2015. 
  23. ^ [a b] ”Storstadsbaciller”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14568&pos=218. Läst 8 juli 2015. 
  24. ^ [a b] ”Två man om en änka”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14593&pos=225. Läst 9 juli 2015. 
  25. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 5 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-05/62A/7. Läst 15 juli 2015. 
  26. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 12 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-12/69A/7. Läst 15 juli 2015. 
  27. ^ Ariel (31 januari 1915). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 80. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1915/pdf/1915_05.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  28. ^ [a b] ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 15 mars 1916. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1916-03-15/73/6. Läst 20 juli 2015. 
  29. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 18 januari 1918. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1918-01-18/16/6. Läst 21 juli 2015. 
  30. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 19 oktober 1918. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1918-10-19/282/9. Läst 21 juli 2015. 
  31. ^ [a b] ”Tre revyer och en farsoperett: 'En gång om året' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 januari 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-01-02/1/8. Läst 18 mars 2016. 
  32. ^ ”Teater Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 januari 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-01-03/2/7. Läst 6 januari 2016. 
  33. ^ Bo Bergman (5 januari 1930). ”'Hans första hustru' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-01-05/4/7. Läst 6 januari 2016. 
  34. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 394
  35. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-03/60A/7. Läst 15 juli 2015. 
  36. ^ [a b] ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 29 december 1940. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-12-29/355/20. Läst 29 januari 2016. 
  37. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 29 september 1940. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-09-29/266/24. Läst 29 januari 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]