Diskussion:Sverige under vikingatiden

Fredrik Svanberg har nyligen lagt frame n avhandling i Lund där han menar att vikingatiden är en konstruktion av 1800-talets nationalromatiker och kolonialister. /RaSten 3 maj 2005 kl.20.29 (CEST)

Utländska akademiker ifrågasätter inte vikingatiden. Bara historiematerialistiska svenska akademiker. Den fjättrade ankan 3 maj 2005 kl.22.32 (CEST)

Gäller att skilja på den begreppsliga konstruktionen och den bakomliggande verkligheten. Våra föreställningar om "vikingatiden" är nog till en rätt stor del just konstruktioner som har mer att göra med 1800-talets verklighet än med vikingatidens. En vikingatida bonde t ex skulle nog ha blivit rätt arg om någon kallat honom för en "viking". Gregers 20 april 2006 kl.10.31 (CEST)

Vi kanske borde försöka nämna något om riksenandet, vilket har varit ett ganska livaktigt forskningsområde de sista åren.--Kallerdis 6 maj 2006 kl.20.27 (CEST)

Jag vill bara nämna för alla som kan tänkas vara intresserade av denna sida att jag startat en diskussion här som även berör denna sida. Gå in där, läs och säg er hjärtas mening! --Micke 26 januari 2007 kl. 09.32 (CET)Svara

Denna artikel torde dubblera Vikingatiden i mycket hög grad och bör därför infogas där. MiCkE 18 februari 2008 kl. 19.28 (CET)Svara

"Norge var inte enat förrän de absolut sista åren av vikingatiden": Harald Hårfager enade Norge redan runt 900 (död ca 933). Därefter kom Håkon den Gode som kung över hela Norge. Han följdes av andra. Norge var således långt före Danmark och Sverige i riksenandet. Sven Rosborn 9 juni 2008 kl. 14.24 (CEST)Svara

Inte vad gäller Bohuslän och Jämtland, som efter slaget vid Svolder (formellt) lydde under sveakungen. Det har också ifrågasatts att Hårfager skulle haft kontroll över de norra områdena. Det kungarike som sedan utvecklades till Norge kan helt klart räkna sina rötter till 900-talet, men det innebar inte att alla de områden som sedan skulle utgöra det medeltida Norge lydde under Hårfager med ättlingar. Därför är nuvarande formulering bättre.

andejons 9 juni 2008 kl. 18.15 (CEST)Svara

Ibn Fadlan.

Ansgarsvitan bör väl också nämnas då den ger ganska mycket kunskap om Birka under 800-tal. --Danne 2 juli 2009 kl. 15.37 (CEST)

Kartan ger intryck av att stora delar av sverige inte varit bebott. Trotts detta har det bott människor på varje isfri del av landet sedan minst 14.000 år tillbaka. Vad avses med "fasta bosättningar"? MiCkE 12 maj 2009 kl. 08.41 (CEST)Svara

Det verkar komma från Nationalatlas. /Pieter Kuiper 12 maj 2009 kl. 08.50 (CEST)Svara

Jo, det såg jag också. Det gör den emmelertid inte mindre problematisk. Varför visas halva Sverige som en grå, tom, yta när det inte sett ut så. MiCkE 12 maj 2009 kl. 08.52 (CEST)Svara

Källan till kartan är Sveriges nationalatlas, den här kartan. Jag har varit mycket noga med att representera områdena korrekt. Naturligtvis har inte de omgivande områdena varit helt tomma, men givet en konsekvent befolkningstäthet, så måste ju gränsen hamna någonstans. Pappersupplagan av Nationalatlasen har mycket bättre kartor, som webbkartan i sin tur bygger på. Man borde basera dessa kartor på pappersupplagans data istället, men man kan börja med det här. Koios 12 maj 2009 kl. 09.11 (CEST)Svara

Jag har inga speciella kunskaper i ämnet, men blir lite förvånad över att det bott människor på varje isfri del landet sedan 14.000 år? Det kan väl ändå inte vara möjligt, några gråa fläckar borde det väl finnas på de 450.000km² vi idag kallar sverige? (Sedan om denna karta stämmer eller inte har jag absolut ingen uppfattning om.) Ghostrider ♠ 13 maj 2009 kl. 13.57 (CEST)Svara

Hur stor ytan anser du då att varje människa tagit upp? Det finns lämningar från i princip alla tidsperioder i alla delar av landet, där det varit fysiskt möjligt att upprätthålla sig under förhistorien (som alltså inte varit upptaget av is eller vatten). De som primärt är utelämnade på den här kartan är väl dock samernas förfäder. Och varför framstår det som om det inte finns några bosättningar under yngre järnålder på Vätterns väst och norrsida? MiCkE 13 maj 2009 kl. 15.38 (CEST)Svara

Kartan handlar inte om att "det inte finns bosättningar". Den beskriver större täthet av fasta bosättningar, som jag förstår det, bönder. Kartan ansågs ju vara tillräckligt bra för att produceras av Sveriges nationalatlas, ett geografisk serie som är framtagen av forskare. Men den kan naturligtvis vara fel trots detta. Man skulle kunna lägga till en ruta i teckenförklaringen med den gråa färgen, som förklarar att de områdena inte var helt obebodda. Koios 15 maj 2009 kl. 19.48 (CEST)Svara

Det har inte bott människor på varje isfri del i 14 000 år eftersom hela isen inte hade smält förränn flera tusen år senare. Iskanten befann sig t ex vid dagens Stockholm för ca 10 500 år sedan. Allra sist smälte isen i Norrlands inland. De äldsta fynden av människor i nordligaste Sverige tillhör människogrupper som kom från dagens Norge, eftersom isen smälte tidigt längs med den norska kusten till följd av havsklimatet. Koios 15 maj 2009 kl. 19.48 (CEST)Svara

Hur tänkte du med ditt sista stycke? Självklart räknas inte platser som har inlandsis som isfria. MiCkE 15 maj 2009 kl. 20.43 (CEST)Svara

Nej, det var ungefär vad jag försökte säga (till Ghostrider). Jag uppfattade det som att han trodde att 450 000 km² av Sverige var isfritt för 14 000 år sedan. Koios 15 maj 2009 kl. 21.24 (CEST)Svara

Vilka år gäller för vikingatiden?--Mats33 3 februari 2011 kl. 19.30 (CET)Svara

Man har strukit texten "Till Sverige räknades under denna tid inte Bohuslän och Jämtland, vilka var en del av Norge, samt Halland och Skåne, vilka tillhörde danerna" i ingressen. Då blir ju artikeln helt missvisande. Den svenska vikingatiden och den danska skiljer sig på väsentliga punkter. Vad som menas med dåtida Sverige måste helt enkelt vara med. --Sven Rosborn 30 mars 2011 kl. 07.40 (CEST)Svara

Jag håller med, och har lagt tillbaka informationen. /Hedning 31 mars 2011 kl. 21.34 (CEST)Svara

Blekinge skall väl med räknas upp som tillhörande till danerna, för det räknas ju inte till Sverige. Adville (diskussion) 17 juni 2014 kl. 20.06 (CEST)Svara

Nja, enligt en sjöfarares nedtecknade berättelse från ca 870 låg Blekinge då under svearna och inte danerna. På 1060-talet förde den danske biskopen Egino korståg mot Blekinge vilket visar att landskapet inte ingått i det av Harald Blåtand på 970-talet erövrade och kristnade Danmark. Först 1231 finns det äldsta belägget för att Blekinge tillhörde Danmark. --Sven Rosborn (diskussion) 18 juni 2014 kl. 13.45 (CEST)Svara

Såg det nu på artikeln om blekinge. Alltid lär man sig något, även om man är från blekinge... Adville (diskussion) 18 juni 2014 kl. 19.57 (CEST)Svara

@Andejons: Per Nyströms artikel handlar om Sveriges hela historia och jag citerade mindre än en halv sida av texten. Som du mycket väl vet har man rätt att citera ur texter utan att man bryter mot upphovsrätten och man får citera för att visa ett syfte. Jag menar att det nog var ett riktigt användande av citaträtten och inte ett upphovsrättsbrott. Klostergårdaren (diskussion) 25 mars 2023 kl. 22.28 (CET)Svara

1. Citat skall vara markerade som sådana. Vanligen innebär detta citationstecken. Annars följer man inte god sed.

2. Det spelar ingen roll hur lång ursprungstexten är. Det som spelar roll är om det stycke text du citerar uppnår verkshöjd. Ett helt stycke gör detta.

3. Citaträtten ger dig inte rätt att citera bara för vilket syfte som helst. Om du vill berätta vad Nyström ansåg bör du normalt referera hans åsikt. Bara om hans exakta formulering är av intresse kan man använda citaträtten.

andejons (diskussion) 25 mars 2023 kl. 23.00 (CET)Svara